skip to Main Content
Halvön del 2: Hur bygger vi en halvö?

ARTIKELSERIE: Vid Masthuggskajen ska en två hektar stor halvö byggas för att ge plats åt bostäder, kontor, skola, restauranger, caféer och ett levande kajstråk. I denna artikelserie lyfter vi tankarna bakom initiativet.

Den konstgjorda halvön ska bli 200 meter bred och sträcka sig 100 meter ut i vattnet. Tekniken är komplex med beprövad.

Gustav II Adolf grundade Göteborg för 400 år sedan och därefter växte staden fram. Mycket var tack vare holländarna, som ansågs vara bäst på att bygga på sandmark. Innerstaden fick kanaler och rader av träd utmed kajerna, skurna eller klippta på holländskt vis. Göteborg kallades länge för ”Nya Amsterdam”.

Traditionen fortsätter in i år 2022, då nytt land i form av en konstgjord halvö ska läggas i Göta älv. Den kommer att bli 200 meter bred och sträcka sig 100 meter i vattnet. Men hur bygger man en halvö på bästa sätt?

En första idé var att bygga en kofferdamm, det vill säga en inhägnad som sedan fylls på med stora massor av sten och jord. Tekniken valdes till slut bort eftersom bygget blir för tungt för leran och därmed kan leda till sättningsskador.

– Vi har lera i Göteborg, som alla känner till, och i det här området finns den på 20 till 120 meters djup. Vi behövde hitta en teknisk lösning som inte belastar leran så mycket, säger Cecilia Andersson, chef för fastighetsutveckling på Älvstranden Utveckling.

Det har pågått täta diskussionerna mellan aktörerna Stena Fastigheter, Riksbyggen, Elof Hansson Fastigheter, Trafikkontoret och Älvstranden Utveckling. Valet av teknisk lösning föll till sist på L-stödslösningen.

Efter täta diskussioner aktörerna emellan, föll valet istället på en så kallad L-stödslösning. Enligt den förs betongelement ned i vattnet, som utgör formen av ett L, och dessa L-stöd utgör kajkonstruktionen. Till kajen kopplar man sedan ett påldäck, som det byggs vägar, allmän platsmark och trottoarer på. Där dras även ledningar. Under L-stöd, påldäck och husen finns grundläggningen, som i detta fall består av pålar.

Själva grundläggningen behöver göras i en sekvens, någonting alla tekniker är överens om. Lösningen blir därför att Älvstranden Utveckling blir byggherre för all grundläggning av halvön, där respektive aktör betalar för sin del.

– Det borgar för en bättre kvalitet och vi undviker många av de risker vi identifierat, säger Cecilia Andersson.

Det finns goda förutsättningar för att halvön blir den levande plats som planerats. Genom att samla arbetet i avtal, har alla aktörer gemensamma mål och incitament inför byggstarten 2022.

– Det är bra för göteborgarna att det inte finns några motstridiga krafter. När vi gör någonting såpass komplext, så krävs det att vi jobbar tillsammans och det gör vi nu, säger Cecilia Andersson.

Läs även:
Del 1: Varför bygger vi en halvö i Göta älv?
Del 3: Aktörerna uttalar sig om halvön

Tillbaka till Berättelser
Back To Top