ARTIKELSERIE: Vid Masthuggskajen ska en två hektar stor halvö byggas för att ge plats åt bostäder, kontor, restauranger, caféer och ett levande kajstråk. I denna artikelserie lyfter vi tankarna bakom initiativet.
Nu växer Göteborg närmare vattnet. Men varför genom en halvö? Behövs den verkligen?
I stadsdelen Masthuggskajen byggs hotell, cirka 1 300 bostäder och uppemot 6 000 arbetsplatser. Området kommer att få flera verksamhetslokaler, kommunal service och två nya parker; Masthuggsparken i anslutning till Masthuggstorget och Järnvågsparken ovanpå Götatunneln. Det ska dessutom byggas en konstgjord halvö med ett levande kajstråk.
Sammanfattningsvis, så kommer ett område som i dag består av stora ytor asfalt att få nytt liv. Rune Arnesen, stadsutvecklingschef på Älvstranden Utveckling, pekar på det problem som identifierades redan år 2010, då programarbetet med Norra Masthugget startades upp.
– I dag finns kraftiga barriärer mellan staden och vattnet i området Masthuggskajen. Det hindrar allmänheten från att komma fram, säger han.
Masthuggskajen är en del av Södra Älvstranden, som i sin tur är ett delområde i Älvstaden, Nordens största stadsutvecklingsprojekt. Arbetet utgår från tre strategier; hela staden, stärka kärnan och möta vattnet. Men hur kommer det sig att det byggs just en halvö?
Det finns främst två orsaker till det, där den första har att göra med områdets förutsättningar när det kommer till mark. Från början var tanken att bygga på Götatunnelns tak men under tiden som planarbetet fortskred, visade det sig helt enkelt inte finnas förutsättningar för en tät bebyggelse just där.
– Marken mellan tunneln och vattnet var dessutom för liten för att inrymma den volym av exploatering som vi planerat för. Lösningen blev att gå ut i vattnet, säger Rune Arnesen.
Den konstgjorda halvön blir 200 meter bred och ska sträcka sig 100 meter ut i Göta älv. Där ska rymmas hyres- och bostadsrätter, lokaler för restauranger, caféer, kontor, gator och torg. Ett levande kajstråk kommer att kopplas ihop med Skeppbron, som blir närmsta granne, och stråket är tilltänkt att i framtiden sträcka sig vidare västerut i riktning mot Stigberget.
Genom halvön kommer stadslivet närmare vattnet, något många göteborgare har drömt om, enligt den medborgardialog som förts.
– Vi får en koppling från Linnéstaden via Järntorget och hela vägen till vattnet, vilket gör att invånarna i den nya fastigheterna, men också invånarna i Haga, Linné och runt långgatorna, får sin öppning mot vattnet, säger Rune Arnesen.
Läs även:
Del 2: Hur bygger vi en halvö?
Del 3: Aktörerna om att skapa ny historia