skip to Main Content
Gruppen ”Levande gatuplan” blåser liv i Masthuggskajens bottenvåningar

ARTIKELSERIE: På Masthuggskajen byggs hotell, bostads- och kontorshus. I denna artikelserie förklarar vi hur vi skapar liv i bottenvåningarna och varför det är viktigt.

För att skapa en levande stadsdel behöver huskropparna fyllas med liv, inte minst i bottenvåningarna. Samverkansgruppen ”Levande gatuplan” jobbar för att hitta en kontrastrik och attraktiv mix av verksamheter som skapar ett innehåll som tillgodoser olika intressen och behov. Hur lyckas man med det? 

Masthuggskajen ska vara en stimulerande och kontrastrik plats med tillåtande vardagskultur. För att säkerställa att det skapas en mix som bidrar till social sammanhållning, attraktiva stadskvaliteter och hållbara livsstilar, har samverkansgruppen ”Levande gatuplan” tillsatts. Masthuggskajen har som mål att bli föregångare vad gäller levande gatuplan i nybyggnation och gruppen vill vara den förebild de själva saknat.

Den färska rapporten ”Levande bottenvåningar – dröm och realitet” från Fastighetsägarna Stockholm visar vad levande bottenvåningar har för betydelse när det kommer till att göra stadsdelen attraktiv. De utgör navet i ett ekosystem, som alla parter vinner på. När det kommer till näringslivet, så lockar attraktiva platser företagsetableringar, kontorshyresgäster och talanger. Men en levande gatumiljö gör också att människor vill vistas där på sin fritid. Närvaron skapar inte minst trygghet på platsen.

– Stadsliv ger välstånd. Det blir en temperaturmätare på en plats eller stad som avslöjar hur man mår, säger Helena Olsson, chef för stadsutveckling på Fastighetsägarna Stockholm.

Men hur skapar man då liv och en mix av utbud i gatumiljö? Vilka strategier har samverkansgruppen ”Levande gatuplan” i projekt Masthuggskajen använt sig av?

På ett unikt sätt, tar Masthuggskajen ett helhetsgrepp om alla bottenvåningar i planområdet och utvecklar innehållet gemensamt. Gruppen består av en representant från varje byggaktör. Tillsammans har de arbetet med dialog och utredningar, där de låtit potentiella aktörer i bottenvåningarna få uttala sig om vilka förutsättningar som behövs för att etablera sig. Gruppen har också kartlagt dagens flöden av människor i området, för att på sikt kunna skapa liv och naturliga flöden i den nya stadsdelen. Bakgrundsarbetet har resulterat i en så kallad masterplan, vilken är en viljeriktning för utvecklingen av området och visar på olika verksamhetskategorier. Det handlar om kommersiell handel, restauranger, föreningsliv, socialt entreprenörskap och kultur.

Adelina Lundell. Samverkansgruppen ”Levande gatuplan” har bland annat kartlagt dagens flöden av människor i området, för att på sikt kunna skapa liv och naturliga flöden i den nya stadsdelen.

– Vi har tittat på vilka verksamheter som platsar i vilka sammanhang. Vi behöver arbeta aktivt med bottenvåningsinnehållet för att skapa en levande stadsmiljö där många vill vistas, säger Adelina Lundell, processledare hållbarhet på Älvstranden Utveckling och den som samordnar arbetet i samverkansgruppen ”Levande gatuplan”.

För att skapa en mix i det nya området, tar arbetet avstamp i de levande gatuplan som redan finns i det kringliggande området. I äldre stadsmiljöer uppstår ofta blandningen av sig själv. Området Masthuggskajen huserar inte minst kulturverksamheter så som Folkteatern, Göteborgs filmfestival på biograf Draken, Teater Trixter och konsertlokalen Pustervik. Långgatorna erbjuder dessutom en stor mix av restauranger, barer, verksamheter och uttryck som riktar sig till olika målgrupper. Nya Långgatan, eller Masthamnsgatan som den egentligen heter, ligger nedanför Första Långgatan och blir en förlängning av vad som redan finns.

– Det befintliga området har ett rikt kulturliv. Vi försöker hitta former för hur vi kan stärka det och få in fler kulturaktörer, stora som små, i det som är nybyggt. Det handlar om att binda samman gammalt med nytt och att hitta sätt där kontrasten skapar ett värde, säger Adelina Lundell.

En av utmaningarna i arbetet är att hyressättningen för verksamhetslokaler i nyproducerade fastigheter normalt är hög, vilket begränsar etablering av verksamheter med lägre betalningsförmåga. Det pågår ett utvecklingsarbete för att möjliggöra etablering för återbruk- och delningsverksamheter, föreningsliv och idéburna verksamheter, som överlag har en låg betalningsförmåga. I det ingår bland annat Kommersen loppmarknad. Gruppen ”Levande gatuplan” arbetar för att verksamheter som denna och andra småskaliga verksamheter ska kunna finnas kvar på Masthuggskajen och fortsätta stärka området som kulturkvarter.

– För att möjliggöra detta, finns flertalet utmanande frågor som vi gemensamt behöver hitta lösningar på. Det kräver ett tvärdisciplinärt utvecklings- och innovationsarbete i dialog med befintliga och eventuella tillkommande aktörer som tillsammans kan bidra till att hitta lösningar på problem och knäckfrågor. Vi vill skapa en stimulerande och kontrastrik stadsbild men också ett innehåll som möter göteborgarnas olika förutsättningar, intressen och behov, säger Adelina Lundell.

Bild: Kanozi Arkitekter.
Läs även:
Del 1: ”Vi kommer använda städerna mycket de närmsta 30 åren”

Tillbaka till Berättelser
Back To Top