ARTIKELSERIE: På Masthuggskajen byggs hotell, bostads- och kontorshus. I tre delar kan du läsa om hur vi skapar liv i bottenvåningarna och varför det är viktigt. Det här är första delen.
Levande bottenvåningar är avgörande när det kommer till att skapa en attraktiv stadsdel. Men hur har de förändrats över tid och vilken roll kommer de att ha om några år? Vi frågade Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö, som spår en framtid där folk vill ta igen vad som gått förlorat under pandemin.
Attraktiva platser utgör navet i ett ekosystem som attraherar företagsetableringar, kontorshyresgäster och talanger. År 2021 kommer det praktiska i andra hand, menar Björn Siesjö.
– För 20, 30 år sedan ställde man sig själv helt andra frågor när man sa ja till ett nytt jobb, så som ”är det lätt att ta sig till jobbet” och ”kan man parkera i närheten”? Så är det inte längre, speciellt inte i storstäderna. Nu funderar vi istället på om det finns bra lunchrestauranger i närheten, om det är trevligt att promenera där och om resan till jobbet är intressant. Det har skett en värdeförskjutning över tid.
Vad beror den på?
– Förr försiggick livet mer i hemmet och man var inte lika intresserad av staden. Vi har en annan sorts livsstil nu. Om vi inte möter upp det i bottenvåningarna, riskerar vi att bli en stad där invånarna inte mår bra.
Hur lyckas man då att skapa levande gatuplan?
– Genom att se till att det finns en interaktivitet. Det måste inte vara handel, krogar och restauranger, utan kan också handla om annat, som samlar funktioner och aktiviteter.
Finns det några framgångsexempel i Göteborg, där de lyckats binda ihop det gamla med det nya?
– Ja, vid Odinsplatsen, till exempel. Förr var det ett ställe där porrklubbar och mc-klubbar höll till. Nu har en jättestor rondell blivit en park. Det krävdes enkla små åtgärder och har förändrat tryggheten, aktiviteten och den sociala och ekonomiska bärkraften i området. Rosenlund nära Masthuggskajen var också ett bekymmersamt ställe i Göteborg, där man skapade mer plats för restauranger.
Vad kommer levande bottenvåningar i området Masthuggskajen ha för effekt på Göteborg som stad?
– Om ni lyckas med ett sådant område, så kommer det att bli en snackis. Förutsättningarna finns på plats. Folk tar sig redan dit för att ta en öl efter jobbet eller käka på lunchen, så man ska inte tro att man bygger i en öken. Det viktigaste är att ta vara på det som långgatorna har vad gäller restauranger och krogar. Det är ett av stadens bästa områden när det gäller den typen av verksamheter.
Finns det några kommande trender i bottenvåningar?
– Den typ av kommersiell handel som först fanns inne i stan försvann ut i köpcentrum som krävde tillgång till bil. Nu har det förändrats igen. De som bor i stan vill få kylskåpet levererat till sig. Den yngre generationen ser bilen mer som en tjänst än en ägodel. Jag tror att restauranger, krogar, kultur och upplevelser överlag kommer att fylla mer av våra bottenvåningar. Jag tror också att det kommer att finnas hela skalan, från vanliga kontor till co-working-platser och fik, där folk jobbar för att få ett sammanhang.
Kommer staden vara fortsatt lika relevant i framtiden?
– Jag tror att vi kommer använda städerna mycket de närmsta 30 åren. Många pratar om att pandemin kan förändra vår livsstil helt och hållet men historien säger det motsatta. När corona är över, kommer vi att trängas på krogar igen. Vi kommer vilja ta igen det som gått förlorat. Pandemin blev snarare en gummisnoddseffekt.
Om: Björn Siesjö var utbildad till murare innan han studerade arkitektur vid Chalmers i Göteborg. Han var med och grundade Kanozi Arkitekter med två partners, och är sedan 2011 stadsarkitekt i Göteborgs stad.
Foto: Viktor Synnerdahl.