skip to Main Content
De gör konsten på Masthuggskajen tillgänglig

Alla ska kunna uppleva konst i stadens offentliga rum. Göteborg Konst, en enhet inom kulturförvaltningen, gör verklighet av orden. Men hur ser processen ut? Vi pratade med Claudia Schaper och Frida Klingberg – processledarna som skiljer på att konsumera konst och en tröja.

Stadsdelen Masthuggskajen utvidgas och som ett led i det också konsten i området. Staden arbetar efter ”enprocentregeln” – en regel som infördes 2013 och innebär att förvaltningar och bolag inom Göteborgs Stad ska avsätta en procent av budgeten till konstgestaltning vid ny-, om- eller tillbyggnad. Göteborg Konst leder processen från beställning till färdiga konstverk.

– Det är en fantastisk regel som gör att konst blir tillgängligt för vem som helst. Du behöver inte själv aktivt söka dig till ett museum eller liknande. Genom enprocentregeln får vi en otrolig möjlighet att sprida konst runtom i stan, säger Claudia Schaper, processledare på Göteborg Konst.

Anlitar konstkonsult under hösten

Redan 2019 släpptes konstprogrammet för stadsdelen Masthuggskajen. Det är framtaget av Göteborg Konst i samarbete med konstkonsulten Stina Östberg på uppdrag av Älvstranden Utveckling AB och ligger till grund nu när arbetet fortsätter. Under hösten kommer en ny konstkonsult att anlitas. Dennes uppgift blir att konkretisera programmet i en förstudie och hålla ihop arbetet utifrån redan skrivna dokument och att driva projektet framåt.

– Förstudien är väldigt viktig. Alla parter ska säga sitt, allas perspektiv ska in. Det är här vi formulerar uppdragsbeskrivningar för konstprojekten, anger lämpliga platser och områden för konstgestaltning, och bestämmer vilka krav som ska ställas på konstnären. Det måste få ta tid. Processen är krokig och det är bra, säger Frida Klingberg, också processledare på Göteborg Konst.

Efterlyser konstnärskap i ett Open Call

Upphandlingen av konstnärskap sker senare genom ett så kallat ”open call” där konstnärer får skicka in sin intresseanmälan. Den ska innehålla portfolio med referensprojekt och en kort text som beskriver hur respektive konstnärsskap är relevant för uppdraget. I fallet Masthuggskajen kan denna process bli aktuell framåt sommaren 2023. Konstsakkunniga, där bland Göteborg Konst, gör en första sållning bland bidragen där några går vidare till juryn.

– Urvalsprocessen är komplex eftersom det är många aspekter som ska vävas samman i bedömningen av ett konstnärskaps relevans för uppdraget. Det handlar mycket om att se potentialen, säger Frida Klingberg.

– Man kan alltid söka som grupp. Du kan skriva att du tänker arbeta tillsammans med annan gestaltande kompetens, till exempel en arkitekt, men det är framförallt konstnärens idé och metod som är intressant för oss. Hur personen tar sig an uppdraget, säger Claudia Schaper.

Ulrika Segerberg är en av konstnärerna som genom ett ”open call” fick i uppdrag att göra en gestaltning i anslutning till multibyggnaden Masthugget Väst. Foto: Ulrika Segerberg.

Göteborg Konst jobbar enligt LOU, Lagen om offentlig upphandling, där grundprinciperna bygger på objektivitet och öppenhet. Det innebär bland annat att beställaren inte får vara lojala mot det egna landet eller tidigare leverantörer. Göteborg Konst får alltså inte efterlysa personer som har en viss bakgrund eller som är utav ett visst kön, och därmed utesluta grupper. De kan däremot föreslå en riktning, vissa gånger efterlysa en viss kompetens eller erfarenhet inom ett visst område.

– Det gjorde vi till exempel i upphandlingen av hbtqi-monumentet på Esperantoplatsen. I fallet Masthuggskajen kan vi prata om lokal kunskap men får inte diskriminera genom att rikta upphandlingen mot en viss grupp eller person. Alla yrkesverksamma konstnärer kan söka, säger Frida Klingberg och fortsätter:

– När du går in i uppdraget vet du att du måste förhålla dig till vissa saker men inom uppsatta begränsningar ska du kunna tänka fritt och komma med förslag utifrån din praktik som konstnär. Vi ska ge konstnärerna tydliga förutsättningar, men inte styra och ställa i detalj.

Var går gränsen?

– Som beställare av konst måste vi sätta upp vissa kriterier på vad som eftersöks. Men att önska oss en bronsskulptur som står på en särskild plats är inte att ta tillvara på konstnärens kompetens på rätt sätt. Däremot kan vi ställa krav på hållbara material som står i minst 50 år, säger Claudia Schaper.

Släpper egna idéer och föreställningar

I Masthuggskajens hållbarhetsprogram eftersöks ”nydanande idéer” för att stärka kulturens närvaro i området. Processledarna på Göteborg Konst är överens om att konsten ska fungera utforskande. De är noga med att vakta sina idéer om vad de faktiskt vill ha. Som konsument är det lätt att halka in i ett visst mönster, menar Frida Klingberg.

– När jag köper en tröja vill jag veta om den passar mig och vad jag tycker om den. Vi är vana vid det som konsumenter, att tänka ”här är mina pengar och det här är vad jag får”. När vi beställer konst fungerar det inte riktigt så. Vi vet att vi ska köpa någonting men märker senare vad det blir, säger hon och fortsätter:

– Alla har ju en föreställning om vad konst är, det är lätt att se någonting framför sig, men vi måste släppa våra egna idéer och vår föreställningsförmåga. Det är när konsten överraskar som den är som bäst.

Göteborg Konst om…

…Charles Felix Lindbergs donationsfond:

– Vart tredje år kan organisationer och föreningar med hjälp av en politiker skriva ihop en motion om de har förslag på konst på allmän plats i Göteborg. Det gäller även stadsdelen Masthuggskajen. Förslagen bedöms utifrån relevans, möjlighet och hur väl de överensstämmer med kriterierna inom fonden. Fondens avkastning är direkt kopplad till utvecklingen på börsen och budgeten varierar från år till år, säger Claudia Schaper.

Fotnot: Den senaste motionsperioden var 16 oktober 2020 – 28 januari 2021. Totalt inkom tolv motioner. Två av förslagen ska bli verklighet; en staty över svensk damfotboll och en skulptur i Kvibergs park. Läs mer på Göteborgs Konsts hemsida.

…att som konstnär komma in tidigt/sent i processen:

– Det finns fördelar att som konstnär komma in tidigt och kunna ta ett helhetsgrepp om rumsligheten. Då får personen chans att integrera sin gestaltning helt i en byggnad eller ett område. Det finns mycket positivt i det. Fördelen med att komma in sent är å andra sidan att kunna gå runt och uppleva rummet, se möjligheter på ett annat sätt än vad du gör i skisserna. Det finns för- och nackdelar med båda, säger Frida Klingberg.

…hur konst i det offentliga rummet har förändrats över tid

– I dag är konsten mer integrerad i stadsmiljöer, vi ser inte lika mycket ”drop art”, konst som placeras ut utan egentlig relevans eller anknytning till platsen. Det konceptuella tar också större plats i konsten i dag, säger Claudia Schaper.

– Konstnärer har under en längre tid arbetat konceptuellt men förutsättningarna för beställd offentlig konst har inte gett dessa konstnärer möjligheter till uppdrag. Om man till exempel ställer höga krav på hållbara material i uppdraget så leder det till en mindre bredd av vilka material och metoder som är möjliga att arbeta med för konstnärer i det offentliga rummet. Idag ser vi dock en större variation av metoder, där många exempelvis arbetar med workshops och i samarbeten i sina konstnärliga processer, säger Frida Klingberg.

– Det nyöppnade kulturhuset i Bergsjön är ett sådant projekt.Konstnären har involverat grupper och personer ur lokalsamhället som varit delaktiga i olika aktiviteter. Bland annat en lokal poet och en ideell förening där främst kvinnor arbetar med textila konsthantverk. Konstnären fungerar som sammanställande och är med och formger och styr processen, säger Claudia Schaper.

Foto: Sofia Björkman.

Läs även:
Kajen-konstnären Ilja Karilampi: ”Det finns ett starkt narrativ om autencitet i musik från Göteborg”

Tillbaka till Berättelser
Back To Top