Den nya stadsdelsparken, Järnvågsparken på cirka 6 000 kvadratmeter, byggs på överdäckningen av Götatunneln, där det i dag är parkeringsplatser.
För att underlätta för växter och insekter att använda träden för att sprida sig kommer träd att planteras i alléer längs Första Långgatan.
Masthuggsparken, på cirka 1 700 kvm, kommer att ligga norr om Masthuggstorget och kopplar samman torget med den nya spårvagnshållplatsen. Det blir en grön oas för lugnt vardagsliv med sittplatser i solläge.
300 nya träd ska få Masthuggskajen att grönska

Ståtliga plataner längs Första Långgatan. Vindtålig hagtorn på halvön. Exotiskt kejsarträd med stora klockformade blommor intill Masthuggsparken. Det är några av de drygt 300 träd som kommer att planteras i området Masthuggskajen.

När utbyggnaden av Masthuggskajen är klar kommer det att finnas dubbelt så många träd där än vad som finns i dag. De ska planteras i men också utanför de två nya parkerna. Ett av målen är att göra Masthuggskajen till en plats där människor i alla åldrar vill mötas. Det kommer finnas möjlighet att strosa på kajen, ta en kaffe på en uteservering, leka i parken eller bara titta på gatulivet. I arbetet med att förverkliga visionen spelar grönskan en viktig roll.

– Träden och parkerna blir en kontrast mot de höga byggnaderna och bidrar till att skapa en hållbar och levande stadsdel med platser för aktivitet, rekreation och möten. Grönskan bidrar också med ekosystemtjänster, till exempel ta hand om regnvatten samt erbjuda skugga och skydd för vind och sol, säger Malin Fornstedt, projektledare, park- och naturförvaltningen, Göteborgs Stad.

Träden på Masthuggskajen kan komma att få ta en del stryk i form av vind från havet, skugga från höga hus, torka och salt i mark och luft. Det finns också en viss översvämningsrisk. Det har gjort att projektledarna fått tänka nytt i val av trädarter.

– Vi har samarbetat med Henrik Sjöman från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Botaniska trädgården i Göteborg. Hans forskning kring hur och varför olika trädarter är framgångsrika i olika miljöer har gett oss värdefull kunskap i valet av trädarter, säger Malin Fornstedt.

Det är många funktioner som ska få plats när en stad byggs, inte minst under mark. För att säkerställa att träd och växter får plats i en tät stadsmiljö använder projektledarna ett planeringsverktyg som kallas grönytefaktor.

– Grönytefaktorn är en hjälp för att prioritera att träd och annan grönska får plats, så att vi kan skapa bättre mikroklimat och luftkvalitet, ökad biologisk mångfald men också attraktiva ytor för vistelse och rekreation, säger Malin Fornstedt.

Johanna Axelsson berättar mer om parkerna:

Tillbaka till Nyheter
Back To Top