REPORTAGESERIE: Jag är Masthuggskajen.

Masthuggskajen skapas av oss alla, för oss alla. I denna reportageserie träffar vi de individer som bidrar till att ge stadsdelen själ och liv. Näst på tur är Erica Svantesson, som driver arbetsgruppen Levande gatuplan och till vardags arbetar i det kreativa teamet Friends of Gothenburg. Hon ser utmaningar och motiveras av att ta tjuren vid hornen. Med lång erfarenhet inom Göteborgs stadsutveckling, vet hon dessutom en sak som göteborgarna önskar sig.

Sedan Erica Svantesson började jobba med stadsutveckling i Göteborg för tio år sedan, har hon kunnat urskilja en röd tråd i medborgardialogen.
– I princip alla vill ha staden närmare vattnet. Varför har vi parkeringsplatser längs kanalen och älven och varför inte en stadsmiljö som går att vistas i? Det halvön ska bidra till i projektet Masthuggskajen är att knyta ihop Linnéstaden med älven. Äntligen händer det, säger hon.

Vi korsar Första Långgatan, tar kurs mot Kommersen, och står snart på en öde parkering i anslutning till Masthamnsgatan eller Nya Långgatan som den faktiskt blir i praktiken. Erica kallar platsen för ”hjärtat i området” och sveper med handen över slutna och regnblekta fasader, lägger ut texten om framtidens levande bottenvåningar.

Hon är uppvuxen i Kungälv men har bott i Göteborg sedan 2008. Ett tag i Majorna, senare i Eriksberg, och i dag på en gård i Säve.
– Jag är en flyta runt-göteborgare kan man väl säga men är en lantis i hjärtat. Nu har jag förmånen att kunna bo på landet och samtidigt jobba med stadsutveckling.

Karriären tog fart när hon studerade miljövetenskap på Göteborgs universitet och skrev sitt examensarbete på Älvstranden utveckling, där fokus låg på hållbarhet i projektet Kvillebäcken. Erica fick senare en anställning men efter sex år på Älvstranden ville hon och några personer i hennes närhet jobba bredare och startade därför Friends of Gothenburg (FOG), ett kreativt team med lång erfarenhet inom komplexa stadsutvecklingsprocesser.
– Vi är friends of andra städer också men vi kommer ju från leran i Göteborg, säger hon.

I projekt Masthuggskajen är hon högst delaktig i arbetsgruppen Levande gatuplan. Deras huvudsakliga uppgift är att förverkliga den målbild Masthuggskajen har om att skapa en levande innehållsmix i lokalerna på marknivå. Gruppen är även ett forum och en kraft för fortsatt lokal utveckling, och jobbar på att rigga en permanent samverkansorganisation som kan leva framöver.

Att skapa levande bottenplan i nybyggen kommer med flera utmaningar, vet Erica. Gruppen skapades just ur insikten om att det är svårt att få till trevliga gatuplan i nybyggen.
– Det blir lätt dyrt, för glest eller komplicerat. Aktörerna hamnar ofta helt solo eftersom man missar att styra upp samordning. Vi kan därför inte lämna de stora knäckfrågorna till slutet och lita på att det löser sig, utan måste jobba mer strategiskt tidigare i processen. Det är precis vad vi gör nu.

I nuläget har arbetsgruppen Levande gatuplan omvandlat visionen till en så kallad master plan. I den finns beskrivet ungefär vad olika kluster och stråk ska ha rent kategoriskt. Det handlar om kommersiell handel, restauranger, föreningsliv, socialt entreprenörskap och inte minst kultur.
– Området är en stimulerande, kontrastrik och tillåtande plats med mycket vardagskultur och det tänker vi knyta an till, säger Erica. Vi har tittat på vad som kan ligga var och hur vi skapar bra flöden, och arbetat utifrån en behovsanalys. I den fick aktörer svara på vilka förutsättningar de behöver. Analysen är ett gediget arbete, man har inte bara killgissat, och den har hjälpt och hjälper oss att gå från fluffiga ord till någonting konkret.

De bästa exemplen att inspireras av, där de lyckats skapa levande gatuplan, är byggnader i äldre stadsmiljöer, menar hon. Där har verksamheter hunnit sätta sig. En oro som ofta återkommer i arbetet med nybyggen är nämligen att de skulle urholka områdets DNA. I den frågan finns det två vägar att gå, enligt Erica.
– Man kan antingen prata om att det är jättesvårt, för det är det, eller så kan man lägga korten på bordet och göra någonting åt det. När vi kokar ner frågan handlar det om att vi måste ha ett gaturum där alla känner sig välkomna och där det finns ett utbud för den breda massan av göteborgare. Vi vill koppla an till den själ som finns. Den bygger upp området. Sen att det kommer ny hårdvara i form av nybyggen… det gör det ju, om vi inte vill fortsätta stå här bland parkeringarna.

Vi lämnar ”hjärtat av området” och promenerar vidare mot vattnet längs med ljudet av pålning. De många stadsutvecklingsprojekten är ett resultat av stark tillväxt och tilltro, tror Erica.
– Framtidstro och hopp är saker som gör att varje individ investerar i sig själv, i sina nära och kära eller i en karriär. Utan tilltro blir det ingen tillväxt.

Hon tycker att Göteborg utmärker sig på flera sätt när det kommer till stadsutveckling men kanske framförallt genom att ha ett så kallat ”bottom up”-tänk.
– Om man zoomar ut, ser man att vi i Göteborg generellt är bra på att samverka mellan stad, akademi och näringsliv. Vi har tre science parks som är uppbygga på det sättet till exempel, säger Erica Svantesson och fortsätter:
– Och det är roligare att gå på Bruce Springsteen-konsert i Göteborg än i Stockholm. Jag har provat båda. Det finns en väldig värme här och det är ingenting att ta för givet. Det är någonting vi har byggt upp men måste förvalta och utveckla.

Foto: Angelica Hvass