skip to Main Content
Mer än bara juleljus

Hur skapar vi trygghet på Masthuggskajen? Genom ett gediget belysningsprogram, är ett av svaren. Vi pratade med Mona Hellman på trafikkontoret för att reda ut vad som är rätt och fel när man ljussätter en stad.

För att skapa trygghet på Masthuggskajen är ambitionen att det ska bli en stadsdel med liv och rörelse dygnet runt. Det ska bli en blandad bebyggelse med handel, kontor och bostäder och i området kommer det att finnas gott om kvällsöppna verksamheter som till exempel restauranger, barer, nöjen och kulturverksamheter. Men hur jobbar vi för att du ska känna dig trygg när det oundvikliga mörkret tar staden i anspråk?

Belysningsprogrammet för Masthuggskajen har till syfte att öka känslan av trygghet hos de som rör sig i området. Den bidrar till stadsdelens identitet och gör stadsmiljön trafiksäker och tillgänglig. Den ska också hjälpa stadens invånare att orientera sig på och omkring Masthuggskajen. Det möjliggör för människor att leva ett aktivt liv även under dygnets mörka timmar.

Sedan 2004 har Mona Hellman arbetat med belysningsfrågor i staden. I dag har hon ett övergripande ansvar för belysning i projekt Masthuggskajen.

– I dag består området kring kajen mest av parkeringsytor, gator och trafikerade vägar. När vi bygger ett attraktivt område behövs ett belysningsprogram för att skapa en enhetlighet även under dygnets mörka timmar.

Vad är rätt belysning?

– Det handlar om en samstämmighet mellan platser och kvarter för att skapa en belysningslösning som inger både trygghet och vägleder dig. Det är viktigt att belysa landmärken, både små och stora för igenkänning och vägledning. Med ljus på vertikala ytor kan man med små medel skapa just detta. Allt ska inte vara belyst och belysningen ska inte heller blända.

Belysningen ska gärna vara anpassad efter tidpunkt på dygnet, året och säsongen. En vanlig missuppfattning, enligt Mona Hellman, är att mer ljus alltid skapar mer trygghet. Men faktum är att för mycket belysning kan vara förödande.

– För många år sedan tog jag emot klagomål på området kring bussterminalen på Frölunda torg. Jag åkte dit men förstod inte vad de menade med att det var dåligt belyst. Den var bra. Men när jag gick in på busstorget och ut igen förstod jag. Om du befinner dig i ett överbelyst område och går ut därifrån upplevs normalbelysta områden som mörka, då ögat adapterat sig till ljuset och det tar många minuter för ögat innan det har anpassat sig till den nya ljusnivån.

Gustav Adolfs torg med ljus på omkringliggande fasader.

I projekt Masthuggskajen ligger en utmaning i att behöva samordna många intressenters belysningslösningar och behov. Det handlar om att stadens olika aktörer, privata fastighetsägare och handelsföreningar måste arbeta efter samma målbild för att lyckas skapa en bra och attraktiv belysning i området. I belysningsprogrammet finns vägledning för både kommunala och privata aktörer om hur belysningen bör utformas.

I vägledningen finns bland annat riktlinjer för belysning av byggnader och bottenvåningar så att dessa samspelar med belysningen av allmän plats. Skyltfönster bidrar till att området upplevs som ljusare och tryggare. Mörklagda skyltfönster känns tvärtom otrygga och skapar känslan av ett öde gaturum.

– Det är viktigt att affärerna som stänger klockan sju inte drar ner en svart jalussi, utan att det finns en plan. Och det finns här på Masthuggskajen. Det gäller att skapa en harmoni dygnet runt, säger Mona Hellman.

Hon är övertygad om att rätt belysning kan resultera i en tryggare stad. Det löser inte alla problem men några.

– Tryggheten sitter i bröstet och inte i huvudet. Förståndsmässigt kan du förstå att det inte är farligt att gå på en viss väg eller gå förbi en mörk port, men känslan av att ”står det någon där och väntar på mig?” kan ändå dyka upp. Med lite genomtänkt belysning känns det bättre, säger Mona Hellman.

Foto: Göteborgs Stad.

Tillbaka till Berättelser
Back To Top