Att planera och bygga en ny stadsdel handlar inte bara om huskroppar, gatustruktur och exploatering. Det handlar lika mycket om att ge förutsättningar för människor att skapa liv och puls dygnet runt. Men hur gör man det?
– Det finns redan en stark kultur i området. Så varför ska vi ta fram en helt egen idé om kulturen för Masthuggskajen? Det är bara dumt, säger Daniel Holmén, fastighetsutvecklingschef på Elof Hansson Fastigheter AB.
Han är en del av arbetsgruppen Levande bottenvåningar som tillhör Masthuggskajens konsortium och har som mål att skapa en attraktiv gatumiljö i området.
– Vi ska få till en blandning av storstadspuls och folkliv på Masthuggskajen. Att vi får en bra mix mellan kontor, verksamheter, service samt boende och på det sättet skapar ett dygnet runt-flöde, säger Daniel Holmén.
Hur arbetar ni för att skapa en levande blandstad?
– Utgångspunkten är hur staden upplevs i ögonhöjd. Vi tittar på volymer, stråk, flöden och lägen. Höjden på husen, hur en gata läggs, var en park placeras, vilka fastigheter som passar för vilken verksamhet, trafik etc. Ett arbete som är en del av planprocessen. Parallellt arbetar vi med som kallas för programmering av innehållet. Då går vi djupare in på hur området kan utvecklas, bland annat genom att titta på hur service, handel och kultur ska bidra till att göra Masthuggskajen attraktivt, berättar Daniel Holmén.
Hur tänker ni specifikt om kulturen i området?
– Kultur kommer att vara en viktig del av Masthuggskajens identitet. Och är det faktiskt redan idag. Folkets Hus, Lagerhuset, Filmfestivalen, Folkteatern och Pustervik är bara några av de kulturverksamheter som finns lever och frodas här. Vi måste se hur vi på Masthuggskajen kan utveckla och komplettera det utbudet.
Och kultur är inte bara scenkonst, musik, film och utbildning. Det dagliga livet mellan husen, som drivs av restauranger, caféer, butiker, studios och alla de människor som rör sig på gatorna är också en viktig del av kulturen och områdets identitet.
– Vårt mål är att Masthuggskajen ska dockas in i det befintliga livet kring Järntorget och Långgatorna.
Vilka samarbetar ni med i kulturfrågan?
– Först och främst lyssnar vi på de som arbetar, bor och besöker området idag. För det har varit vår utgångspunkt att lyckas med konsten att bygga nytt och samtidigt integrera den alternativa kultur och speciella atmosfär som redan finns här.
Konsortiet har också initierat en kulturutredning som ska drivas av Sture Carlsson, tidigare bl.a. chef för Göteborgs Konserthus, Stadsteatern och Folkteatern, och David Karlsson, ordförande för Nätverkstan Kultur.
– De har fått i uppdrag att göra en analys av vad som finns i området idag i fråga om kultur och se hur vi kan stärka och utveckla utbudet genom planeringen av Masthuggskajen, förklarar Daniel Holmén.
Hur gör ni rent praktiskt för att förverkliga era idéer?
– I detaljplanen kan vi rekommendera verksamheter för olika fastigheter och vid olika punkter och stråk. Till exempel att en fastighet passar för teater eller ett fotogalleri och en annan för restaurangverksamhet. I gestaltningsprogrammet kan vi prata mer om vad som ska finnas mellan husen, till exempel en en marknadsplats.
Gruppen för levande bottenvåningar ansvarar också för att ta fram en plan för Masthuggskajens identitet. I det arbetet ingår ett kvalitetsprogram som ger riktlinjer för bland annat kulturen i området. Efter en första insiktsfas samlar nu gruppen olika referensgrupper och eldsjälar som man kan jobba vidare med. Det kan vara befintliga kulturaktörer i området men också sådana som vill komma hit utifrån.
Märker ni ett ökat intresse för att etablera sig på Masthuggskajen?
– Absolut. Men det är tyvärr för tidigt att bli så konkret. Först måste vi sätta planen och identiteten så att vi är tydliga med vad det är vi vill uppnå. Och i slutändan är det upp till varje fastighetsägare att skriva avtal med de intresserade.
Hur bra kan det bli?
– Vi tror det kan bli fantastiskt bra. Men då gäller det att vi lyckas med mixen av det gamla och det nya, att vi kan docka in i det befintliga livet omkring oss, från Skeppsbron och Järntorget till Långgatorna och Masthugget. Sedan måste området få tid att utvecklas. Vi planerare kan inte skapa en levande blandstad, vi kan bara skapa förutsättningar för att människor gör det själva.
Konsortiet för utvecklandet av Masthuggskajen består av Elof Hansson Fastigheter, Folkets Hus Göteborg, NCC, Riksbyggen, Stena Fastigheter Göteborg och Älvstranden Utveckling.