skip to Main Content
LINK Arkitektur: ”Vårt hus blickar ut mot omvärlden”

LINK Arkitektur gestaltar kvarteret F2 mellan Första Långgatan och Masthamnsgatan. Arkitekterna Björn Vestlund och David Saand ser ett område som alla göteborgare har en relation till – men som få vistas i. Nu läker såret.

Där Första Långgatan, Masthamnsgatan och nya Masthuggsparken möts ligger kvarteret F2, som LINK Arkitektur fått i uppdrag att gestalta. Fastighetsägarna Riksbyggen och Elof Hansson Fastigheter utlyste i fjol en tävling där fyra arkitektfirmor gjorde upp om vinsten. Vinnarbidraget ”Port Side Residence” hämtar inspiration från viktiga hamnstäder så som New York, Rotterdam, Hamburg och London.

Arkitekterna Björn Vestlund och David Saand är måna om att återspegla Masthuggskajens rika historia. Järnexporten vid Järntorget satte Göteborg på kartan för längesedan och nedanför Amerikahuset gick Svenska Amerika Linien mellan Göteborg och Nordamerika. Sammanlagt utvandrade 1,5 miljoner svenskar till Amerika under 1800- och 1900-talet.
– Vårt hus blickar ut mot omvärlden med stora, breda öppningar. De skickar en signal om att byggnaden har en relation till vad som händer utanför, säger David.

LINK Arkitektur ska tillsammans med Riksbyggen, Elof Hansson Fastigheter och Göteborgs Stad upprätta ett nytt kvarter mellan Första Långgatan och Masthamnsgatan. Bostadshuset blir 18 våningar högt och rymmer förutom bostads- och hyresrätter också kommersiella lokaler i de tre nedersta våningarna.

Vad har ni för relation till Masthuggskajen sedan tidigare?
– Jag har som många andra hängt i Linné och på långgatorna, men området kring Masthuggskajen har sedan länge varit ganska otillgängligt och ett hål i stadsväven. Nu bidrar vi till att binda ihop Järntorget med Stigbergstorget, säger Björn.
– Alla göteborgare har nog en relation till Masthuggskajen. Det är platsen som ligger vid älven men som inte är helt kopplad till den. Vår byggnad ska ha mervärde för sin omgivning och ge någonting tillbaka till stan. Vi vill värna om platsens förutsättningar, säger David.

Hur gör man det?
– Genom att bjuda in. Huset har generösa öppningar i bottenvåningarna, som skapar ett liv på gatan. Längre upp har vi takträdgårdar och terrasser med grönska som väller ut mot Första Långgatan och Masthuggsparken. Det bidrar på olika sätt, beroende på om du är nära byggnaden eller ser den från distans, säger David.
– Den taktila upplevelsen och det nära mötet är viktigt. Vi skapar en hög byggnad som kommer synas i Göteborg men som också måste landa i Masthuggskajen, säger Björn.

Hur löser ni den utmaningen?
– Vi skapar en rytm. Vår tydliga fasad-idé med tegel skapar en struktur som gör att du i markplan hela tiden får en ny relation till byggnaden. Några meter längre fram finns nästa valv, butik, öppning eller bostadsentré, säger David.

”Vårt uppdrag som arkitekter är att samla alla intressen och skapa en helhet som är bra för Göteborg” säger Björn Vestlund (till vänster), arkitekt på LINK Arkitektur. Till höger David Saand.

Hur stack LINK Arkitekturs förslag ut i tävlingen?
– Uppgiften handlade delvis om att formge en stor volym på en liten yta. I stället för att skapa en massiv byggnad med långa fasader, så gjorde vi två byggnader sida vid sida med gårdar. Vi kortade ner fasadlängderna mot Första Långgatan, Masthamnsgatan och Masthuggsparken, och införde låga delar med grönska. Vårt volymkoncept möjliggör ljusa och fina hörnbostäder utan insyn ovanpå en urban sockel i tre våningar, säger Björn.

Ni svarar mot både Riksbyggen och Elof Hansson Fastigheter. Hur funkar det?
– Väldigt bra. Det är två ambitiösa aktörer som tillsammans med Stadsbyggnadskontoret drev det parallella uppdraget. Detta gav en bra bredd i juryarbetet där förslagen fick kompetent feedback under resans gång. Byggherrarna har sedan dess haft ett stort engagemang och de är måna om att uppnå en hög arkitektonisk kvalitet, säger David.

Projektet genomförs som en tredimensionell fastighetsbildning, vilket innebär att Riksbyggen och Elof Hansson delar fastigheten horisontellt. Plan 0–8 ägs av Elof Hansson och plan 7–17 ägs av Riksbyggen. Sammanlagt omfattar projektet ca 15 000 kvm BTA, varav 4 000 kvm lokaler, och rymmer ca 110 bostäder.

Hur jobbar ni med hållbarhet?
– Vi har jobbat med en bred palett men framför allt fokuserat på social hållbarhet. Det gäller att skapa ett kvarter som kan integrera många typer av besökare och personer. Vi vill att hyresgäster och bostadsägare ska möta varandra i samma trappuppgång och kvarteret ska vara tillåtande även för barn. Vårt arbete har också handlat om låg energiförbrukning och att välja hållbara material i fasaden, ett av våra alternativ till tegel är till exempel helt återbrukat, säger David.

Vad är roligast med att arbeta i detta projekt?
– Samma gäng har jobbat tillsammans från första skissen och får förhoppningsvis följa arbetet till slutet. Vi lever med huset under en lång tid. Det är roligt att få fördjupa sig i alla aspekter av byggnaden, säger Björn.
– Det är en dröm att få arbeta med så centrala tomter och historisk mark. Det har inte funnits en fysisk struktur som kopplat ihop Stigberget och Järntorget. Nu fylls tomrummet på. Stan läker såret, säger David.

Tillbaka till Berättelser
Back To Top