skip to Main Content
Han hittade flera hundra år gamla föremål i bygget av Masthuggskajen

Masthuggskajen byggs för framtiden, men arbetet har också visat sig vara ett sätt att förstå dåtiden. Genom att gräva upp rester från förr kan arkeologer nu få svar på viktiga frågor om stadsdelens utveckling. 

Så fort den nya Masthuggskajen började byggas fanns arkeologerna där sida vid sida med grävskopan. När grävningen hade nått några meter ner, under den ordinarie marken på Masthamnsgatan, så började gamla pålar från en annan kaj blotta sig. En bit upp från dagens vattenlinje stod Glenn Johansson tillsammans med sina arkeologkollegor och tittade på dåtiden. 

När vi träffar Glenn har han med sig en bit av just en sådan påle. Han plockar fram den för att berätta varför en tråkig träbit är ett av de viktigaste fynden som de har stött på i sitt arbete med att bevaka grävningen. Genom att räkna årsringar och skicka materialet på analys kan de nämligen räkna ut när den överbyggda kajen och dess pirar kom till.
– Vissa tänker att man vänder upp och ned på allting just nu, men det är en ständigt pågående process som har hållit på sedan man började bygga Göteborg för 400 år sedan. Vi kan tänka att så här ser kajen ut, men det är ingenting naturligt. Det är lätt att man anser att saker ska vara som det alltid har varit. Det har alltid förändrats.

Han visar en karta över området från mitten på 1600-talet och jämför med en karta från 1777 och en från mitten på 1800-talet. Dessa kartor representerar det man vet om hur Masthuggskajen har sett ut. Kartorna visar en stor förändring med utbyggnad och tillbyggnad, men fram tills idag har man inte vetat när det skedde.
– Vi kommer kunna se en exakthet med hjälp av pålarna. Vi mäter in allting med mätinstrument och sedan lägger vi det över kartor. Då kan vi se hur saker överensstämmer och datera när olika saker byggdes. 

När de kom en bit ner hittade de andra fynd, bland annat mängder av porslin. Men hur hamnade det här? Glenns teori är att man ville åt sand, grus, sten och lera från rivningstomter när man byggde ut kajen. Då fick man med sig en del bröte från hus som hade brunnit och skräp som folk hade slängt.
– Det viktiga med fynden är kajen och pirarna, för att man genom det kan förstå framväxten av Göteborg. Fynden kommer på köpet kan man säga, säger Glenn Johansson.

Keramik är väldigt vanligt bland fynden som Glenn lägger fram, vilket beror på att materialet bevaras väl i jorden över tid. Det är mest fat och tallrikar men även lite muggar och en fot som hört till en gryta. Ett mer spännande fynd är kritpipor från 1600- och 1700-talet. Det har man dessutom hittat i en stor kvantitet.
– Man rökte mycket tobak och det gjorde man i pipor som är gjorda av någon slags kritlera. De var ganska sköra och går lätt sönder.

Teorin är att de som jobbade vid kajen innan träpipan kom på 1800-talet slängde sina trasiga exemplar och köpte nya. Och sedan blev det en del av geggan som staden står på.

Bland de hittade föremålen finns bland annat ett kärl för källvatten från Köln. Källvatten ansågs ha hälsofrämjande egenskaper och importerades till forna Göteborg.

Det arkeologerna har hittat är bara en bråkdel av alla fynd som egentligen finns. Till skillnad från platser som anses ha ett väldigt högt värde på potentiella fynd så har arkeologerna i det här fallet bara övervakat tagen från grävskopan och plockat med sig det som verkligen betyder något för vetenskapen.
– Jag gör urvalet av vad som ska sparas på plats och tittar på vad som är ett intressant fynd och vad som inte är det. 

För att gestalta detta plockar han fram en brun keramikbit med vitt mönster i piplera.
– Jag vet att sådan här keramik är ganska vanlig på 1800-talet i Göteborg. Den här typen av dekor hittar man överallt, så då kan jag ta två bitar med mig för att vissa att de fanns här också. Jag behöver inte ha 200 när det redan finns 20 000 bitar. 


Det viktigaste av det man har hittat är en kaj och pirar, för att man genom det kan förstå framväxten av Göteborg. Glenn Johansson menar att andra fynd kommer på köpet.

Just nu pågår mycket grävningar i Göteborg – vid casinot, Korsvägen och Gamlestan. Det sprutar ut ny kunskap, menar Glenn. Till exempel har det hittats en hel drös gamla skepp vid casinot, som man inte visste fanns där. Det har lett till ny kunskap om skeppsbygge under en viss tidsperiod.
– Det är mycket så med arkeologi, att man inte vet vad man ska vänta sig. 

Nu är Glenns arbete med dåtidens kaj färdigt, iallafall för tillfället. Han har genom människors nyfikenhet insett att arkeologin har ett publikt värde, och är övertygad om att dåtiden och framtiden är nära sammansvetsade.
– Man brukar säga att om man har kunskap om sin historia och det förflutna så är man bättre rustad att ta vettiga beslut för framtiden. 

Tillbaka till Nyheter
Back To Top