REPORTAGESERIE: Jag är Masthuggskajen. I denna serie träffar vi de individer som bidrar till att ge stadsdelen själ och liv.

Som tonåring skolkade Jonas Holmberg från skolan i Kalmar och rymde till Göteborgs filmfestival. Femton år senare har han sista ordet när det kommer till filmprogrammet. Lär känna festivalens konstnärlige ledare, som ser möjligheter att stärka filmfestivalens erbjudande när festens hjärta Draken blir med hotell.

För ett år sedan var allt som vanligt. Göteborgs filmfestival pågick på ett tjugotal platser runt om i staden och visade totalt omkring 400 filmer för tusentals besökare. När festivalen var över, skulle ett filmteam från Hong Kong flyga hem men på grund av det där viruset, som vi bara hört talas om, fick Jonas Holmberg och hans kollegor boka om rutten. En månad senare lamslogs vår vardag.

Länge drömde skaparna bakom Göteborgs filmfestival om att kunna blir det första kulturevenemanget som ”öppnade världen” efter pandemin. Det blir inte så. Festivalen har istället förskjutit programmet till ett digitalt universum.

Under årets lopp har Jonas och kollegorna ”besökt” flera filmfestivaler online. De har tittat på vad som fungerat och inte, och utifrån det skapat den kanske mest udda upplagan av Göteborgs filmfestival sedan starten 1979. Pandemin har också gett upphov till årets tema ”sociala distanser”, som en handfull visningar utgår från.

– Mycket av det vi visar innehåller reflektioner över den nya världen som vi befinner oss i. Våra temafilmer rör också frågor som har aktualiserats i och med pandemin och den känslomässiga kris som många går igenom i år. Det kan handla om närhet, avstånd, solidaritet, rädsla och isolering jämfört med gemenskap, säger Jonas.

Inför årets festivalupplaga har filmprogrammet fått banta. Årets totala utbud ligger på runt 50 filmer och istället för att visa ett tjugotal samtidigt så visas en i taget. Varje film ligger uppe i 24 timmar och med ett klassiskt festivalband får du tillgång till alla visningar.

– Vi vill behålla rytmen, har försökt att översätta så mycket som möjligt av den fysiska festivalen till online, säger han.

Vad går vi miste om när vi inte får dela filmupplevelsen med andra?

– Jättemycket tyvärr. För det första gör många filmskapare filmer utifrån att de ska ses på bio. Film är bäst på bio. Vi förlorar också det sociala sammanhanget, både i salongen där du får skratta och gråta tillsammans med andra, men också de möten som sker mellan till exempel filmskapare och publik. Filmfestivalstämningen som präglar Göteborg under tiden är unik. Jag kommer att sakna den otroligt mycket, säger han och fortsätter:

– Många ser festivalen som ett ljus i mörkret under vintertiden. Vi ska försöka fylla den funktionen i år också.

Biograf Draken utgör Göteborgs filmfestivals hjärta, enligt Jonas Holmberg. Där visas invigningsfilmen och de andra, största visningarna. Biografen imponerar inte sällan på de internationella gästerna.

– Kända filmskapare som är på besök och har sett många salonger i världen blir väldigt ”wowade”. De säger att Draken är en av de vackraste biografer de sett.

Vad gör den unik?

– Taket och ridån i kombination. Många har också starka minnen från Draken, den fastnar i folks medvetanden. När vi frågar folk om deras bästa festivalminnen nämns Draken ofta.

Jonas ser nya möjligheter för Göteborgs filmfestival i och med bygget av Hotell Draken, som ska ligga i anslutning till biografen. I dag hyr festivalen ett hotell på Avenyn åt sina långväga gäster.

– Vårt bransch- och gästcenter är där borta medan vårt känslomässiga och publika centrum är här. Det skapar en viss splittring. Med ett nytt hotell vägg i vägg finns onekligen en chans för oss att stärka vårt erbjudande.

Vad är viktigt för er i etableringen av nya Masthuggskajen?

– Att vårda den unika plats det är. Att Draken tas hand om och bevaras på ett sätt som är värdigt. Men de signaler vi har fått är att aktörerna etablerar sig här på grund av de värdena.

Trots det, finns en oro hos folk i Jonas närhet. De är rädda om den utbredda kulturprägel som finns i området Masthuggskajen.

– Samtidigt pratar investerarna mycket om att de vill bevara den prägel som finns här och till och med göra nya, kulturella satsningar. De har en förståelse för den kommersiella kraft som finns i ett kulturliv och det är i grunden bra. Det går att sälja mycket med Göteborgs filmfestival och Pustervik i samma område.

En av de kulturella satsningarna som varit på tapeten i byggprojektet Masthuggskajen är ett Filmens hus. Det skulle husera på flera våningar med biosalonger, utställningar, en dansscen och en ny konsthall, med holländska ”The Eye” som föregångsexempel. Jonas var en av de engagerade när diskussionen gick som varmast för ett år sedan. Frågan om huruvida det blir av eller inte ligger nu hos våra politiker.

– Göteborg är en filmfabrik och Nordens filmhuvudstad. Jag älskar idén om att manifestera det i ett Filmens hus. Både publik och pedagogisk verksamhet hade kunnat samlas där och göra mycket gott. Huset hade blivit ett turistmål och en supervital, konstnärlig plats som inte finns norr om Berlin eller Amsterdam. Det finns ett hål att fylla, säger Jonas Holmberg.

Jonas Holmberg
Född: 1983.
Bor: Asperö, Göteborgs södra skärgård.
Bakgrund: Uppvuxen i Kalmar, bodde i Stockholm under tio år och flyttade till Göteborg år 2012. Började jobba på Göteborgs filmfestival samma år, då i rollen som programchef för det internationella filmprogrammet. Blev konstnärlig ledare två år senare när han tog över efter Marit Kapla.

Foto: Sofia Andersson.