REPORTAGESERIE: Jag är Masthuggskajen. I denna reportageserie träffar vi de individer som bidrar till att ge stadsdelen själ och liv.
Göteborgs Litteraturhus har tentakler i stadens alla hörn. Verksamheten samlar och bereder plats för samtal mellan Göteborgs litterära aktörer och allmänheten. Det hela pågår i området Masthuggskajens mittpunkt. Lär känna föreningens verksamhetsledare Sofia Gräsberg, som värnar om kulturlivets mötesplatser.
Om några år blir Göteborgs Litteraturhus med halvö. Lokalen, som ligger i det gedigna Lagerhuset, har fönster som vetter mot Göta älv men snart blir utsikten en annan; den mot levande gatuplan, flöden av människor och ett potentiellt Filmens hus.
Sofia Gräsberg, en av föreningens två anställda, sitter djupt nedsjunken i en av sofforna på Frilagets kafé men flyttar fram till kanten när nybygget kommer på tal.
– Det kommer ofrånkomligen att ha konsekvenser för verksamheten. När det väl är klart finns alla möjligheter i världen. Att kunna utnyttja parkeringsplatsen, som ska bli grönområde, är någonting vi har drömt om sedan vi startade. Förra året hade vi fler bokningar per dag, så det är trångt i nuläget.
Medlemmarna är i dag 60 stycken och vad som förenar dem är att deras verksamheter går att koppla till litteratur i bred mening. Göteborgs Litteraturhus är således en plats där litteraturen får stå i centrum. Ett ställe dit du är välkommen om du tycker om att läsa, skriva eller engagera dig i de ämnen som tas upp i programpunkterna.
– Medlemmarna skapar programmet genom att boka in sig i lokalen och genomföra det där. Man ska inte underskatta kraften i en plats att vara på, säger Sofia Gräsberg och fortsätter:
– Man kan komma och vilja testa en idé men också lägga en ambitiös programserie inom ett särskilt tema. Det finns en stor variation på format, upphovsmän och målgrupper. Någon kan vara på scen ena dagen, sitta i publiken nästa dag.
Under åren har lokalen fyllts med allt från releasefester och författarsamtal till julmarknad och litteraturfestivaler, så som Textival och Göteborgs romanfestival. Här figurerar också studenter. Både Kulturverkstan, som sitter i huset, och universitetet har gjort programpunkter i litteraturhuset, liksom Angereds Författarskola och Kvinnohögskolan.
Verksamheten är förankrad i Lagerhuset, som har en lång tradition av att rymma allt från bokförlag till frilansjournalister, och det är därför litteraturhuset fungerar, menar Sofia Gräsberg.
– Det fanns redan någonting bra i huset som vi kunde bygga vidare på. Vi kunde lägga till någonting och bjuda in. Göteborgs Litteraturhus hade inte blivit till om det inte funnits en vilja att vända sig utåt här. Tidningarnas kultursidor ska täcka mycket, stadens scener är fulla av teater och biblioteken har redan mycket att göra vid sidan av det litteraturförmedlande uppdraget.
För att dessutom befästa Göteborg som litteraturstad, så jobbar litteraturhuset på att göra Göteborg till en av Unescos litteraturstäder 2021*. Arbetsgruppen som sitter med ansökan kartlägger all litterär verksamhet i staden; från skrivarkurser på fängelser och framträdanden på små spoken word-scener till det som händer på världslitteraturhuset och Bokmässan.
Frågan kring vad som utmärker Göteborg ur ett litterärt perspektiv ska dessutom diskuteras på årets Bokmässa. Den blir digital av kända anledningar, heter i år Bokmässan play, och utspelar sig på totalt nio scener, varav Göteborgs Litteraturhus är en av dem. Men vad har då litteraturstaden Göteborg att komma med?
– Här är alla i dialog med varandra, om vi jämför med Stockholm. Man blir sedd. Förra året föreslog kommunstyrelsen till exempel att lägga ner sex bibliotek men det vill de inte längre. Att kunna koppla ihop små samtal med stora kan bli väldigt kraftfullt, säger Sofia Gräsberg.
Utsikten från Göteborgs Litteraturhus består än så länge av de rostbruna kranarna och den gråblå älven. Inte sällan förekommande inom litteraturen. Sofia Gräsberg tror att gammalt kan möta nytt på ett fördelaktigt sätt på Masthuggskajen men menar att ingenting sker automatiskt och at samtalet måste fortsätta.
– Utmaningen ligger i kommunikationen. Ett bra samtal präglas av att man möts som jämlikar i någon mening. Man kan ha olika saker i ryggen, resurser till exempel, men samtidigt erkänna varandra som värdiga och samtalet som viktigt för båda parter. Vad som är svårt är att förutsättningarna blir olika när så mycket pengar är inblandade. När det verkligen gäller: vad får bestämma?
– Målbilden ser jättefin ut. Jag vill gärna tro att det finns politik som handlar om vad vi vill ha för stad. Och jag hoppas att det blir en stad som inte bara består av hotell för inresta, även om det är kul att folk vill vara i Göteborg och ta del av utbudet här, säger hon och avslutar:
– Men rum är A och O för kulturlivet. Det är inte förrän vi får sitta ner och prata med varann som det händer saker.
Vill du bli medlem i Göteborgs Litteraturhus?
Organisationer eller annan juridisk person om delar föreningens målsättning kan bli medlemmar. Avgiften är 1 000 kronor per år och ger dig rätt att använda lokalen för litterära arrangemang utan kostnad.
Göteborgs Litteraturhus kan också hyras av privatpersoner, föreningar, organisationer och företag. I första hand gäller det bokningar för kulturella arrangemang, konferenser, kurser med mera som har litterär anknytning. För mer info: Göteborgs Litteraturhus.
*De städer som får utmärkelsen uppfyller särskilda kriterier och använder sig i det stora hela av kreativitet som viktig faktor för sin stadsutveckling.
Foto: Sofia Andersson