Kulturinstitutionen Teater Trixter har format området Masthuggskajen i över 20 år. I en charmig men sliten lokal på Masthamnsgatan, eller Nya Långgatan för den som vill, sjuder experimentlustan. Vi hälsade på för att gå till grunden med frågan: varför är det så viktigt med fri teater?
Vi sitter på Trixters kontor – en liten box där pärmar från 1990 och framåt står uppradade i vägghyllorna. I dagarna har Daniel Adolfsson och Charlotte Davidson, två av de idag drivande personerna bakom Trixter, rannsakat teaterns historia.
– I pärmarna finns allt. Konflikter, drömmar, mål, succéer och katastrofer. Så blir det när man kommer in i förening där ingenting har slängts, säger Daniel Adolfsson.
Skildrar människans skuggsida
Teater Trixter bildades 1990 och var då stationerade i Renströmska badets lokaler (nu Hagabadet). Grundtanken var tydlig. Skådespeleriet skulle ha ett språkligt tilltal mer inspirerat av film än av traditionell teater.
– De tyckte att skådespelarstilen på den tiden var pompös, och ville ha ett mer naturligt tilltal till publiken. Det fanns också en stående musiker/kompositör som gjorde musiken, ett viktigt och väsentligt inslag i Trixters föreställningar. De pratade ofta om drömspel, säger skådespelerskan Kristin Falksten.
Teater Trixters styrka är att skildra människans skuggsida, skriver de på sin hemsida. På scen visas de sprickor och sår som vi kanske inte alltid är så stolta över, men som likväl är en del av vår historia.
– Sprickorna är någonting man har pratat om länge och fortfarande gör. Hur kan vi jobba med dem? Ett exempel är vår kommande föreställning Rabbit Hole, som är en sorglig men samtidigt rolig föreställning. Det är spännande motpoler i samma pjäs, säger Charlotte Davidson.
– Det är ganska ovanligt med stora dynamiska känsloomgång i föreställningar. Ofta genreklassar man ganska hårt; det här är en komedi, det här är ett drama och så vidare. Men skrattet öppnar de själsliga portarna i en människa. Man blir sårbar när man utstött ljud i offentligheten tillsammans med andra, säger Daniel Adolfsson.
Flyttade till Masthugget 2001
När Renströmska badet skulle renoveras flyttade Trixter till Odinsgatan. Först år 2001 hamnade de i sin nuvarande lokal på Masthamnsgatan. Teater Trixter går närmast att jämföra med en liten speakeasy-bar, en gömd liten skatt som bara den målmedvetna hittar till. Utsidan skvallrar om en verksamhet med många år på nacken. Insidan välkomnar dig med omslutande värme, en kreativ atmosfär och nyfikna blickar.
Sedan 2023 drivs teatern av flera nya medlemmar. Trixters konstnärlige ledare Ger Olde Monnikhof har varit med sedan start. Utöver honom och tidigare nämnda personer finns också Sara Ahlberg, Lycke Claesson och producenten Anna Sefve, teaterns enda anställda, med bakom och framför kulisserna. Daniel Adolfsson och Kristin Falksten träffade varandra när de gick på Scenskolan i Göteborg år 2006. Charlotte Davidson hade istället jobbat med improvisationsteater och gått en deltidsutbildning i skådespeleri.
– Det är viktigt att grundtanken finns kvar men teatern behöver också moderniseras och injiceras med någonting nytt. Vad som finns kvar är underground-känslan och experimentlustan, säger Kristin Falksten.
– Vi kommer att fortsätta göra tydliga och modiga val. Ett exempel på det är kommande Rabbit Hole, som egentligen är en kladdig pjäs med mycket kakor, vin, glass crème brulée, paket, presenter och barnleksaker. Vi går emot texten och har tagit bort allt det, säger Daniel Adolfsson.
Ett fritt teaterliv når fler människor
Vad som kan och inte kan göras i föreställningarna handlar i slutändan om budget. Teater Trixter är beroende av finansiellt stöd från Statens kulturråd och Göteborgs kulturnämnd för att gå runt. De har god kontakt med stans andra frigruppsteatrar men även Folkteatern, Stadteatern och Göteborgs-Operan. Att låna rekvisita och liknande är inte ovanligt. Varför är det då så viktigt att de fria teatrarna får finnas?
Kristin Falksten berättar om Åke Göransson, en av Göteborgs-koloristerna vars verk just nu syns i en utställning på Göteborgs konstmuseum.
– Han hade tuberkulos och schizofreni, var extremt fattig och livnärde sig som frisör, men hade drivkraften att vilja måla. Hans avsikt var att måla Guds porträtt. Det bar honom genom alla helveten.
Hon fortsätter:
– Att presentera en diversitet av konst gör att man appellerar till fler människor. Hela paletten med alla nyanser och färger behövs för att kunna nå in i fler hjärtan. Konsten kan inspirera och ge kraft framåt men också hjälpa folk att bearbeta hemskheter de varit med om, säger Kristin Falksten.
Daniel Adolfson upplever att ambitionsnivån pendlar med teaterns storlek.
– I de fria teatergrupperna samlas människor som vill göra teater utifrån en ytterst specifik och stark drivkraft. Ambitionen är i många fall att göra just Guds porträtt på scen men på institutionerna är det annorlunda. Det har inte att göra med att människorna inte är tillräckligt konstnärliga utan mer för att det är en sådan stor apparat. Att få så många att vilja samma sak är svårt, säger han.
– Samtidigt är institutionsteatrarna otroligt viktiga för stabiliteten, säger Charlotte Davidson. Sportens värld är många mer öppna och förstående för. Det går inte bara att låta IFK och Häcken spela. Det behövs hundratals lag, stora och små, för att alla ska hitta sin plats. Samma är det inom teatern.
Viktigt att samverka i planerna på Nya Långgatan
När Masthamnsgatan nu förvandlas önskar Teater Trixter få stanna i området. De tycker planerna på Nya Långgatan är spännande men ifrågasätter också äktheten i projektet.
– När man skapar någonting uppifrån måste man vara noga med att samverka med platser som Trixter. Trixters rum är fantastiskt och scenen likaså. Frågan är hur man behåller magin samtidigt som man fräschar upp huset. När Haga rustades upp gjorde man området till en levande plats men förlorade saker på vägen, som sedan drog sig mot långgatorna och sedan hitåt… saker flyttar på sig och allt går inte att styra, men det är viktigt att tänka efter. För på något sätt är det genom sprickorna som ljuset kommer in, säger Charlotte Davidson.
FAKTA:
Kommande föreställningar: Premiär för Cigarrlådan den 16 februari, ett samarbete mellan Trixter och kulturföreningen Ögat, som spelas på just Ögat i Gamlestan. Premiär för Rabbit Hole den 23 februari. I slutet av 2024 har Sara Ahlberg och Lycke Claesson dessutom premiär för Momo på Trixter.
Adress: Masthamnsgatan 17
Biljettköp: www.trixter.se