Skyskrapor som i Hong Kong eller landshövdingehus som i Majorna? Åsikterna skiftar och debatten om husens höjd i Göteborg lär nog fortsätta när förslaget till detaljplan för Masthuggskajen presenteras. Therese Wernstedt, konsult på ÅF Infrastructure, förklarar hur höga hus och hållbarhet hänger ihop i den nya stadsdelen.

Vi träffar Therese Wernstedt på sextonde våningen i ÅFs nya kontorsbyggnad mellan Mölndal och Liseberg. Med andra ord en passande plats för samtal om höga hus och hållbarhet. Therese har tillsammans med kollegan Josef Sjöberg ägnat hela våren åt att göra konsekvensbedömningar för att belysa de sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekterna av olika strukturlösningar i utvecklingen av Masthuggskajen. Hennes och kollegornas arbete har vägts in i det förslag till detaljplan som nu går på samråd. Ett arbete som inte varit helt lätt eftersom det hela tiden handlar om att balansera olika intressen mot varandra.
– Ska vi jobba med hållbarhet på allvar måste vi acceptera att det nästan alltid finns intressekonflikter. Gör vi inte det duckar vi för några av de viktigaste frågorna när det gäller hållbar stadsutveckling, menar Therese Wernstedt.

Hon tar just höjden på husen i den nya stadsdelen som ett exempel. Det är inte alltid hållbart att bygga högt och tätt, men i en innerstadsmiljö där det är möjligt att leva och transportera sig hållbart, är det bra att få in många boende och verksamheter. Och Masthuggskajen kommer att bli ett sådant område, med gång- och cykelavstånd till det mesta, mycket god tillgång till kollektivtrafik, återbruksverksamheter och andra förutsättningar för en hållbar livsstil.

På Masthuggskajen innebär det också att högre hus bidrar till större ekonomisk hållbarhet, inte bara genom högre exploateringsgrad, utan också för de butiker, restauranger och kulturverksamheter i och omkring området som får ett större kundunderlag.
– Å andra sidan vill vi att människor ska trivas i stadsdelen och behöver ta hänsyn till barnperspektivet. På Masthuggskajen har vi valt att jobba med varierande höjder utifrån begreppet ”en stad i ögonhöjd”. Vi kommer också att arbeta vidare med de sociala konsekvenserna för att göra det tryggt och trivsamt, förklarar Therese Wernstedt.

Men det finns fler aspekter av hållbarhet som påverkar hushöjden. Stadsplanerarna vill till exempel ha fler gröna ytor, parker, torg och mötesplatser som gör Masthuggskajen till en attraktiv och socialt hållbar stadsdel för besökare och boende. För att få plats med detta och dessutom många människor krävs högre hus. Målet är att många ska vilja komma hit och att man kan skapa ett flöde av människor som berikar miljön. Dessutom vill man knyta ihop staden över älven.
– Det är viktigt hur området kommer att uppfattas från Hisingen och att det är lätt att ta sig dit. Jag tycker att det ska kännas som att du vill ta båten eller linbanan över till Masthuggskajen bara för att fika, gå på något evenemang eller ströva omkring i en härlig miljö. Eller kanske är det så att du har ditt arbete där, din förening eller vill besöka en speciell butik.

För att lyckas skapa en härlig och välkomnande plats för både boende och besökare krävs också att man tar hänsyn till de alternativa intressen som finns i närområdet. Därför har konsortiet som utvecklar Masthuggskajen bland annat beslutat att arbeta vidare med en lösning som gör att ickekommersiella verksamheter som Kommersen kan ligga kvar och utvecklas (fast i en ny byggnad inspirerad av den gamla), och att verksamheterna i Frilagerhuset fortsätter. Genom dialogarbete tar man också hjälp av föreningsliv och verksamheter för att utveckla området och fylla det med aktiviteter.
– Vi vill att alla grupper ska känna sig välkomna till Masthuggskajen och att det blir en stadsdel fylld av liv och rörelse. Förtätning är en del av ekvationen. Men också att vi skapar en trivsam och mänsklig miljö. Det är den balansgången vi behöver för att lyckas bygga en hållbar blandstad, menar Therese Wernstedt.