Det är nu tio år sedan Masthuggskajens planering påbörjades. Samtidigt går projektet in i andra halvlek. Frågan är: Hur hållbar blir den stadsdel som vi längtar efter ska bli färdig? Det var temat för ett välbesökt seminarium under onsdagen.

Drygt 70 personer som alla på ett eller annat sätt arbetar med Masthuggskajen kliver in i lokalen på Första Långgatan 17b. Glada hälsningar kollegor emellan bildar ett sorl som stillar sig när moderator Amanda Termén påbörjar sin inledning.

Största detaljplanen i modern tid

Genom samtal och intervjuer uppmärksammas teman som mobilitet, kultur och levande gatuplan, allmän plats, gestaltning och kvalitet samt miljö- och klimatarbetet för kvarteren och halvön.

– Masthuggskajen är den största detaljplanen som genomförs i Göteborg i modern tid. Vi har nu kommit halvvägs och på många hållbarhetsområden har vi kommit långt, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Tack vare vår organisation med konsortiesamverkan mellan byggherrar och staden har vi en unik möjlighet att hålla målen levande under hela projekttiden, berättar Kristian Käll, hållbarhetschef på Älvstranden Utveckling AB. Det gör att, trots att byggandet är i full gång, så är det mycket som fortfarande går att påverka.

I alla stora byggprojekt finns det utmaningar som längtar efter sina lösningar. Så är det även på Masthuggskajen. Ett exempel som seminariet belyser är när man insåg att det inte gick att bygga på Götatunnelns tak som man önskade. Då kom idén om en halvö. Och Götatunnelns tak fick istället bli platsen för en grönskande park som dessutom tar hand om stora mängder vatten alla de gånger som Göteborgsregnet smattrar hårt mot fönsterrutan. En annan utmaning är Oscarsleden, som flera av seminariets medverkande belyser.

– Den trafikala situationen med Oscarsleden, Järnvågsgatan och Första långgatan gör att vi har buller och barriärer, vilket gör det svårt att få den vistelsevänliga stadsmiljö vi vill ha på Masthuggskajen, säger Kristian Käll.

Samverkan är nyckeln

För tio år sedan beslutades en trafikstrategi som innebar att minska antalet bilresor i Göteborg och öka antalet fotgängare, cyklister och människor som reser med kollektivtrafik. David Backelin, exploateringsförvaltningen, har arbetat med det här sedan dess. Han berättar att Masthuggskajen är ett projekt där det går att göra rätt från början. Arbetet sträcker sig längre än kommunens vanliga ansvar och involverar samverkan med byggherrar, Älvstranden Utveckling AB och andra bolag och förvaltningar inom Göteborgs Stad. Genom att göra saker tillsammans har de nått samförstånd.

– Det händer att utredningar görs som blir fina ord och sedan ställs det i bokhyllan och blir inte verklighet, men här har vi lyckats att ta fram en avsiktsförklaring på en grön transportplan. Vi har plockat fram bra saker och nu genomför vi dem, säger han.

På frågan om vad stadsdelens utmaningar är så håller David Backelin med Kristian Käll om att det är Oscarsleden.

– Det är en nöt som kvarstår. Jag tror att vi behöver ha mer samlastning i den här täta stadsdelen så att vi inte förstör det vi vill uppnå på grund av för mycket lastbilar. Det behöver vara en levande stadsdel, en blandstad på riktigt, och det kommer att ställa krav på att vi tar hand om godset. Personmobilitet har vi löst ganska bra, säger han.

Fokus på kulturen

Detta påverkar även allmän plats. Gunilla Gombrii på stadsmiljöförvaltningen berättar att de från sitt håll har arbetat med att få Järnvågsgatan att bli mer stadsmässig än vad den är idag. Hon pratar även om arbetet med en grön kajpromenad, som kommer skilja sig mycket från upplevelsen av andra kajer. Redan i sommar kommer göteborgarna kunna njuta av en allékantad första långgata med många hundra meter återbrukad ramsten.

Manne Fridell på Älvstranden Utveckling AB arbetar med att få kulturen att ta plats genom att bygga vidare på det utbud som redan finns i området.

– Man ska få komma som man vill och vara som man är. Det ska finnas en plats för alla i området. Om alla ska kunna komma hit så behöver vi olika typer av verksamhet: handel, pubar, restauranger och kultur.

För att uppnå ett gott folkliv, där trygghet skapas genom att människor rör sig ute alla dygnets timmar, arbetar såväl staden som fastighetsägarna med att hitta en blandning av verksamheter på kvartersnivå.

– Alla som har följt kulturdebatten de senaste åren vet att det är frågor som inte är så enkla att lösa och som inte bara ligger på en part att lösa, säger han.

En utmaning för att uppnå detta är att det kan vara svårt ekonomiskt för kulturverksamheter att hyra nyproducerade lokaler. För att nå målen behövs nya verktyg. Ett exempel där fastighetsägaren har varit innovativ är en av de nya lokalerna på Masthamnsgatan 3, där NCC har upplåtit platsen till icke kommersiell verksamhet. In flyttade ADA, som tog konsten med sig.

Arbetet med att få in kulturen i bottenvåningarna har pågått länge, men sedan i höstas har det blivit mer konkret, berättar Manne Fridell. En av många parter i denna samverkan är Daniel Holmén, Elof Hansson Fastigheter.

– Jag kan tycka att vi ännu inte har kommit till samma bord för att diskutera samverkanslösningar kring hur vi får in kulturen i området, men nu har vi startat en grupp i konsortiet som enbart fokuserar på den här frågan, säger han.

Miljövänliga lösningar visar vägen

Masthuggskajen har som mål att bli en plats för såväl social som miljömässig hållbarhet. 2017, när hållbarhetsprogrammet antogs, hade det förstnämnda målet ett större fokus, berättar Soumia El Ghazouani, NCC. Nu har miljön en lika stor plats. Genom smarta val från byggherrar finns mycket miljömässigt att vinna. Själva har de sparat 57 ton växthusgaser genom att använda återvunnet glas istället för nytt i sina projekt. Tekniska framsteg gör att även betong håller på att bli mer miljövänligt än tidigare.

– Det går inte att bygga enbart i trä. Betong behövs. Därför är det viktigt att göra betongen miljövänlig, säger Soumia El Ghazouani.

Konsensus denna eftermiddag är att visionen som har följt med sedan Masthuggskajens tidiga planering är viktig att ständigt återknyta till. Gammalt ska möta nytt i en kulturstark och grön stadsdel som bidrar till att knyta ihop Stigbergstorget med Linné och Haga.