På Masthuggskajen byggs hälften bostadsrätter och hälften hyresrätter. Varför är ”blandstaden” viktig och vad leder den till i förlängningen? Vi frågade forskaren Eva Andersson, professor i kulturgeografi och expert på bostadsfrågor.

På Masthuggskajen byggs totalt cirka 1 300 bostäder, varav 51 procent är hyresrätter. Ambitionen är att en bred målgrupp ska kunna bosätta sig i stadsdelen.

”Blandstad” är ett uttryck som återkommer när man pratar stadsutveckling. Begreppet syns inte sällan i planeringsdokument men vad det innebär är inte helt solklart. En generell uppfattning är att blandstaden erbjuder närhet mellan verksamheter och människor, en mångfald i boendemiljön samt ett omväxlande och rörligt folkliv dygnet runt. Blandstaden innehåller en blandad befolkning vad gäller inkomsttagare och familjeformer.

Eva Andersson är professor i kulturgeografi vid Stockholms Universitet. Hon har forskat på bostadsfrågor kopplat till bland annat segregation, grannskapseffekter och jämlikhet, och får enbart positiva associationer till begreppet ”blandstad”.

– Så fort vi blandar, så möts vi. Man kanske tänker att de där små mötena i lilla vardagen inte är så viktiga, men i långa loppet spelar det stor roll vilka personer vi möter under livet och vår uppväxt, säger Eva Andersson.

Från mitten av 70-talet har Sveriges kommuner haft i uppdrag att försöka bygga blandat men mellan det tidiga 90-talet och fram till 2012 byggdes en majoritet bostadsrätter i Sverige. Till viss del handlade det om att hyresrätter omvandlades till bostadsrätter.

– Om vi ser till Sverige generellt, så krävs mycket byggnation eller rivningar för att någonting ska hända med hela bostadsbeståndet, som är väldigt trögrörligt. Hus står länge och därför är det väldigt viktigt att tänka på blandstaden när man bygger, säger Eva Andersson.

Segregationen har ökat i Sverige under de senaste 30 åren, menar hon. Hennes forskning visar till exempel hur det går för barnen i skolorna i områden som domineras av en viss upplåtelseform.

– I områden där alla hyr finns en överrepresentation av människor med sämre resurser, vilket påverkar barnen mycket sett till vilka de möter i skolan, till exempel. Vi har sett att miljön har inverkan på barns betyg och hur många år de kommer att studera i framtiden.

Varför är det viktigt med en mix av hyres- och bostadsrätter i en stadsdel?

– Vi pratar allt mer om polarisering av olika värderingar och attityder, att vi har så svårt att förstå varandra. Om vi vill ha ett mer sammanhållet samhälle måste vi mötas. När vi bor närmre varandra geografiskt uppstår en större sannolikhet för att vi ser varandra, får ett hum av vad den andre har för livsstil. Sedan kommer det förstås att skava, det kan vara utmanande.

Är blandstaden alltid att sträva efter?

– Ja, jag tycker det, det ser vi i studier. Man skulle löpa linan ut och hålla fast vid att bygga blandat, säger Eva Andersson.