Om femteklassarna på Oscar Fredrik skola får bestämma ska byggnaderna i Masthuggskajen ha solceller på taket, miljöbroar gå över trafikerade vägar och trängselskatt vara ett krav för att köra bil i området. Detta och mycket annat framkom när eleverna deltog i en workshop om den nya stadsdelen.    

– När vi får vara med och bestämma kan vi göra så att det blir en kul stadsdel att bo i. Även om inte alla idéer blir verklighet så kanske några av våra blir det, säger ett par av tjejerna i klass 5A på Oskar Fredrik skola i Masthugget.

Tillsammans med sina klasskamrater har de deltagit i en workshop om hur man kan utveckla Masthuggskajen för barn och gett synpunkter och förslag på detaljplanen.
– Enligt vision Älvstaden ska den nya staden över älven skapas i dialog med barn och unga. Därför har vi arrangerat en sådan här riktad workshop. Dialogarbetet, som är en del av samrådet kring den nya stadsdelen, ska ge stadsplanerare och byggherrar en bättre uppfattning om planerna stämmer överens med olika behov hos olika grupper. Och i grunden handlar det om att göra den framtida staden mer synlig innan den börjar byggas, berättar Adelina Lundell processledare i social hållbarhet på Älvstranden Utveckling, och en av dem som leder workshopen.

Processen för dialogarbetet har tagits fram av Älvstranden Utveckling i samarbete med kulturförvaltningen och arkitektpedagog Anna Berencreutz. Den innehåller en rad nya grepp för att förenkla och stimulera dialog. Bland annat har barnen fått gå en rundvandring i området. Därefter har de arbetat med att visualisera lösningar på upplevda problem med hjälp av modeller.  Rundvandringen och modellbyggandet följdes sedan upp av en skrivarstuga där eleverna fått hjälp med att formulera sina tankar kring Masthuggskajen.

Och många idéer blev det, särskilt med fokus på miljön. Till exempel från Henry Olsson och hans kompisar i klassen som beskriver sina idéer så här:
– Vi vill att man ska betala trängselskatt om man ska vara på den nya halvön i Masthuggskajen. Och vi tycker att husen ska ha solceller så att man sparar energi, och att det ska gå miljövänliga broar över vägarna där det är alldeles för mycket trafik.

Med tanke på närheten till vattnet har eleverna också idéer om ett Titanic-museum i området. Och enligt Kristian Käll som är processledare för social hållbarhet på Älvstranden Utveckling, är detta ett fantastiskt exempel på hur barnen bidrar med nytänkande.
– Tänker vi efter så hade det kanske inte varit så dumt med ett båtmuseum i området, även om det nog inte kommer att handla om Titanic. Det är viktigt att inte underskatta barnens idéer. Vi som ska utveckla staden måste få se den ur deras perspektiv. För ska vi skapa bra platser för barn behöver vi också prata med dem.

Elevernas tankar och förslag har dokumenterats och, precis som material från andra workshops, skickas in till stadsbyggnadskontoret som förslag och synpunkter kring området. Även elevernas lärare, Åke Strand, tycker det är viktigt att barnen får möjlighet att bidra till stadsutvecklingen.
– Genom dialogarbetet lär sig barnen mycket om Göteborg och stadens historia. Det ser inte likadant ut överallt vilket är viktigt för dem att förstå, och just därför vill jag engagera dem i stadsutveckling i den mån jag kan.