SERIE: Göteborgs skyline förändras. I denna serie går vi till botten med hur höghusen växte fram, varför de är nödvändiga och hur höga de blir i området Masthuggskajen
Höga hus väcker starka känslor. För några kan de vara en markör av framtidstro, för andra oförlåtliga ingrepp i den invanda stadsbilden. Vi tog oss en titt på höghusens framväxt i staden.
Wijkska huset från 1853 var Göteborgs största privathus och orsakade stadens första höghusdebatt. Det var högre än landshövningeresidenset i samma kvarter, fyra våningar mot residensets tre, och försett med ett åttkantigt hörntorn. Skandalen var ett faktum: en köpman hade utmanat den officiella makten. Wijkska huset blev ett konkret bevis på borgerlighetens framflyttade positioner under 1800-talet.
Men Otterhall är det hus som officiellt räknas till Göteborg första riktiga höghus. Fram till att Otterhall började byggas år 1928 hade Otterhällans bergssida längs Stora Badhusgatan i huvudsak varit obebyggd. Initiativet till att bygga Otterhall kom från civilingenjör Karl Alberts, som stod för konstruktionen medan arkitekten Harald Ericsson stod för fasadutformningen. Det 17 våningar och 66 meter höga huset, mätt från Stora Badhusgatan, ska totalt ha kostat 2 miljoner kronor. Otterhall hör fortfarande till Göteborgs högsta byggnader.
Trendbrott i modern tid
I Göteborg fanns länge en tradition av att hålla låg profil jämfört med Stockholm och Malmö. I modern tid har vi ändå sett Gothias trillingtorn, Läppstiftet, Gårda Vesta och Gamlestaden station ta form. Fler är på väg. I centrala Göteborg har det under 2010-talet byggts minst tre gånger så många nya höga hus som åren kring 1990. Vi bevittnar en trendbrott i Göteborgs utveckling, konstaterar Claes Caldenby i antologin ”Hus mot himlen – hållbar hybris?” och redogör för 25 år av höga hus i Göteborg.
I boken skildrar Göteborgs stadsarkitekt Björn Siesjö, tillsammans med rad andra kunniga på området, byggandet av höghus ur en rad olika perspektiv. En av frågorna de rör sig kring är: varför skapar de en sådan debatt?
– Det är naturligtvis för att de blir så synliga och kan blockera värdefulla vyer, säger Mari Ferring, utredare vid WSP Samhällsbyggnad, som också uttalar sig i texten, och avslutar:
– Det är sedan en konst att rita höghus som är anpassade till en plats och samtidigt vara estetiskt tilltalade på håll. Man ska utgå från platsen och samtidigt förstå hur höghus syns på mils avstånd.
FAKTA: Vad är ett högt hus?
Enligt europeisk standard, Emporis Standards, är ett högt hus minst 12 våningar och minst 35 meter högt. En skyskrapa är enligt standard högre än 100 meter. I denna riktlinje ingår alla hus över 16 våningar i begreppet skyskrapa. I praktiken blir dessa byggnader ofta ett stycke över 20 våningar, på grund av nationella regelverk om bland annat branddimensionering.
Läs även Del 2: Vad har höghus för positiv påverkan på staden? som publiceras den 19 oktober.