Har du hört talas om Pusterviken, krogen JP Hollanders eller karaktären Ferdinand Röhl, mer känd som ”Smala vägens skräck”? För två och ett halvt år sedan startade Jan Palmén projektet ”Crime walks” – historiska stadsvandringar i Göteborgs kriminella värld. Nyligen stod området Masthuggskajen på tur.
Det är lördag förmiddag och en mindre grupp människor sluter upp på Olof Palmes plats. Framför dem står Jan Palmén med ett brinnande intresse för historia och kriminologi. Han pratar om den vik som låg vid Göta älvs strand, belägen väster om Otterhälleberget, i dag Kungshöjd. Där ska de som rodde på älven ha gjort ett uppehåll och pustat ut. Viken blev således känd som Pustervik. Den fylldes igen i slutet av 1880-talet men namnet lever vidare och skapar år 2021 helt andra associationer.
Jan Palmén har ett förflutet på polisen och Ekobrottsmyndigheten. Hans Crime walks har som mest lockat 59 personer men i dag bara åtta, som en effekt av pandemins restriktioner. Gruppen sätter fart mot Första Långgatan, förr Smala vägen.
– Det var en inofficiell smygväg genom hamnarna. Här låg JP Hollanders, säger Jan och stannar framför en byggnad mittemot parkeringshuset.
Runt år 1810 fanns 55 krogar i Haga och Masthugget. Senare på 1800-talet blev krogarna färre men lönnkrogarna fler. En av de mer stökiga tillhållen i området var just JP Hollanders som låg på Smala vägen.
– Krogen har beskrivits som skitig och inrökt. Här hängde de kriminella. Stället var ett av de värsta du kunde besöka. På platsen ligger i dag ett säkerhetsbolag, ironiskt nog.
På andra sidan Första Långgatan och fram till Amerikahuset låg brädgårdarna på rad. Under 1800-talet var det inte ovanligt med bränder. Inte heller med försäkringsbedrägerier.
– Värdet på timmer var enormt. Om ens firma började hamna på obestånd kunde du teckna en försäkring. Av en händelse kunde det sedan börja brinna…
År 1857 inträffade den brand som skulle förändra Masthuggskajen för all framtid. Nästan tre kompletta brädgårdar brann ned. Plymer av gnistor riskerade också att antända träkåkarna uppe i Masthuggsberget. Branden ledde till ett historiskt beslut: söder om Första Långgatan fick endast stenhus byggas. I dag är Kommersens loppmarknad det sista bevarade trähuset på Första Långgatan.
Håll dig uppdaterad om framtidens Masthuggskajen på masthuggskajen.se, vår Facebook, Instagram och LinkedIn.
Tre uppmärksammade händelser i Masthuggskajens kriminella förflutna
1848: Tretton stockholmare stormade krogen JP Hollanders och hamnade i bråk med masthuggsgrabbarna. Stockholmarna flydde sedan men tappade sina mössor. På deras mössor stod ”Kongl. Maj:ts Flotta” och genom den ledtråden kunde polisen få fatt på stockholmarna. De greps men det saknades bevis i fallet kring vem som hade attackerat vem. Ord stod mot ord och det slutade med att fallet lades ner. Journalisterna framställde istället händelsen som en varning till folket: besök inte krogarna på Smala vägen.
1857: Nordströms brädgård på Smala vägen, i dag Första Långgatan, brann ned tillsammans med två andra brädgårdar. Ett vittne sa sig ha sett Kalle Nordström, ägaren till gården, strax innan branden brutit ut. Han ska ha kommit ut från gården med kragen uppfälld och försvunnit i en roddbåt. Bevisföringen brast dock och Kalle Nordström förblev en fri man. Senare erkände en 44-årig man, som låg på dödsbädden, inför prästen att det var han som tände på Nordströms brädgård. Motivet var en hämnd sedan han fått sparken. Åtalet hann inte gå igenom innan mannen går bort.
1840-tal: Ferdinand Röhl, också känd som ”Smala vägens skräck”, styrde över ett stort gäng som lagt under sig Majorna. Alla företagare som behövde hjälp med lastning och lossning i hamnen tvingades gå genom Röhls regi. De som vägrade blev misshandlade och bötade. År 1842 dömdes Röhl för hemfridsbrott. När han skulle transporteras av husarpatrull från husarvakten i Majorna till Länshäktet i Göteborg för att avtjäna sitt straff, hade Röhl överlastat sig med så starka drycker att han knappt kunde gå. En av de två husarerna var också så berusad att han inte kunde ta sig upp på hästen.