Masthuggskajen ska bli en levande stadsdel med ett rikt kulturliv, men hur ska detta uppnås? I denna artikelserie tar vi tempen på människor som bidrar till stadsdelens identitet, både var för sig och tillsammans.

Vi pratade med Adelina Lundell, tidigare processledare för hållbarhet på Älvstranden Utveckling, och den som under flera år har lett det gemensamma arbetet med områdets bottenvåningar. Adelina har nyss påbörjat en ny roll som kulturlots på kulturförvaltningen, Göteborgs Stad.

På vilket sätt arbetar ni i projektet för att Masthuggskajen ska bli en stadsdel med levande kulturkvarter? Vad är er ambition?
– Vi arbetar för att skapa en levande stadsmiljö som bygger vidare på karaktären och stadslivet i närområdet. För att få till en bra mix av verksamheter och lämplig placering i området, exempelvis för kultur, finns en masterplan framtagen. Ambitionen med Masthuggskajens kulturkvarter är att befintliga aktörer ska kunna finnas kvar och vara en del av Masthuggskajens utveckling och samtidigt vill vi hitta former där nya aktörer kan etableras, såväl från det fria kulturlivet som aktörer av mer institutionell art. Önskan är att tillgängliggöra kultur av olika slag och vi ser betydelsen av att ta avstamp i den identitet som finns idag i området, som vuxit fram underifrån, som ett alternativ till kulturinstitutionerna på Götaplatsen.

Varför är kulturen viktig i området?
– Kulturen är en förutsättning för det myllrande stadsliv som finns i området runt Järntorget och Långgatorna och är en viktig del av områdets identitet, med en blandning av teater- och musikscener som Folkteatern, Pustervik och Trixter, utbildningar och kursverksamheter, Lagerhusets litterära aktörer och Frilagret, Göteborg Film Festival med mera. 

Vad har ni gjort hittills i frågan?
– Arbetet bedrivs genom samverkan mellan fastighetsägarna som utvecklar Masthuggskajen och Göteborgs Stads kulturförvaltning genom ett uppdrag från kulturnämnden. Vi har genomfört dialoginsatser och samarbeten med kulturaktörer i området, tjänstepersoner inom staden och regionen. Vi har också jobbat mycket med policyfrågor och en rad utredningar har gjorts. Nätverkstan har nyligen genomfört en studie på uppdrag av Masthuggskajens konsortium – en jämförande studie av kulturkluster i staden. Syftet har varit att ta reda på varför det blivit som det blivit och vilka utmaningar och möjligheter som finns. Studien släpps nu under hösten. Det finns en rad konkreta exempel på initiativ som finns på plats redan nu, exempelvis NCC:s satsning Square Meter Value, konstzonen på Brick Studios samt Masthuggsväggen – den temporära öppna väggen för graffiti och gatukonst på halvöbyggets plank. Hotel Draken som snart slår upp portarna kommer genom Biograf Draken och annan programmering fortsatt vara en arena för olika kulturuttryck. En annan satsning är etableringen av ett showroom för ”Centrum för annan konst” som är en del av en förstudie för att undersöka ekonomiska och praktiska förutsättningar för att tillgängliggöra konst skapad av icke-skolade konstnärer. 

Vad är er största utmaning?
– Det är framför allt två stora utmaningar. Lokalhyresfrågan är den ena, som handlar om vad hyresgäster kan betala jämfört med vilka hyresnivåer aktörerna kan erbjuda. Att få ihop affärsmodellerna är en kritisk fråga när det kommer till de stora investeringar som görs i nyproduktion. Den andra utmaningen är momsfrågan. Rådande lagstiftning gör det svårt att hyra ut till icke momsade verksamheter vilket ger effekter på den totala fastighetsekonomin. En del i att ta sig an dessa utmaningar har varit medverkan i forsknings- och innovationsprojektet Sharing Cities. Stort fokus i det har legat på policyfrågor samt hur man kan möjliggöra etablering av lågbetalande verksamheter och delning av lokaler. Delvis som ett resultat av projektet har Skatteverket tagit fram ett förslag på revidering av nuvarande lagstiftning, en process som dock är väldigt lång. 

Vad ser ni för lösning på dessa utmaningar?
– Allt eftersom delar av området börjar färdigställas behöver vi börja testa faktiska lösningar. Tillämpa den kunskap som kommit genom Sharing City-projektet och våga avsätta ytor för kultur, till exempel på liknande sätt som Square Meter Value. Det har även börjat pratas om så kallade ”KulturBID” eller egentligen Culture Improvement District. Det är fortfarande oprövat i Sverige, men det börjar diskuteras på olika håll. Det kan vara svårt att få med sig kulturaktörerna i ett projekt över lång tid, där det kan bli förseningar. Ofta finns det behov av lokal här och nu. Jag tror att det blir nödvändigt att tänka smart i utbyggnadsskedet: att i dialog med kulturaktörer undersöka om det till exempel går att ”testa” sin verksamhet, få till utställningar eller liknande genom temporära åtgärder och korttidskontrakt. Det ersätter emellertid inte arbetet med att skapa förutsättningar för en långsiktig etablering. 

Vad är ert nästa steg i att skapa kultur på Masthuggskajen?
– Att sätta en tydlig målbild för kulturkvartersarbetet framåt, och det krävs också en tydlig huvudman.  På sikt ska uppdraget övergå till den nyligen bildade samverkansorganisationen Samverkan Masthuggskajen. Fram till dess är det byggprojektet som ansvarar för frågan, säger Adelina Lundell.